Karta - Narva

Narva (Нарва) är en stad som utgör en egen kommun (stadskommun) i landskapet Ida-Virumaa i nordöstra Estland. Staden ligger ungefär 190 kilometer öster om huvudstaden Tallinn, cirka 12 kilometer från mynningen av floden Narva, som utgör gränsen mellan Estland och Ryssland. Narva är med sina 67 750 invånare (2005, de allra flesta av ryskt ursprung) landets tredje största stad. På den ryska sidan av floden ligger staden Ivangorod med cirka 11 000 invånare (2008).

I badorten Narva-Jõesuu 13 km norr om Narva, vid Narvaflodens utlopp i Finska viken, finns en lång sandstrand utmed Finska viken med flera hotell. 25 km väster om staden ligger den stalinistiska mönsterstaden Sillamäe.

Efter att danskarna hade grundlagt sitt välde i Estland 1219 anlade de 1256 borgen Narva (senare Hermannsborg, estniska Hermanni linnus), där det tidigare hade legat en estnisk bosättning. Narva såldes till Tyska orden 1346, och blev en viktig handelsstad. 1492 anlade Ivan III av Storfurstendömet Moskva borgen Ivangorod på den ryska sidan av floden, mitt emot ordensriddarnas Hermannsborg. 1558 intogs Narva av ryssarna under tsar Ivan IV. När den tyska ordensstaten föll samman ställde sig Wierland tillsammans med Jerwen, Harrien och staden Reval (Tallinn) år 1561 under svenskt beskydd och bildade grunden till det som senare blev Svenska Estland. Sverige gjorde 1579 ett misslyckat försök att erövra staden, men den 6 september 1581 intogs det av Pontus De la Gardie. Svenskarna förstärkte därefter stadens försvarsverk, och en rysk stormning den 19 februari 1590 kunde utan större svårigheter avvärjas. Under den svenska perioden var staden tidtals säte för generalguvernören över Ingermanland och Kexholms län samt hade en luthersk superintendent.

Svenskarna förbättrade efter erövringen befästningarna ytterligare. 1647 utstakades ett hakelverk (förstad), strax nedströms om det gamla Narva, och började 1649 förses med befästning. 1658 blockerades Narva för en tid av ryssarna, och 1659 brann hela staden ner. Den återuppbyggdes, och försvarsverken, som skadats av branden, började iståndsättas, men redan 1681 var de förfallna, och Erik Dahlbergh gjorde därför ritningar för ett nytt fästningsverk, varefter man genast påbörjade bygget. Av brist på medel gick arbetet emellertid långsamt, och 1697 ansåg generalguvernören Otto Wilhelm von Fersen Narva vara i ett "mechta eländigt och slätt tillståndh". När ryssarna nalkades år 1700 brändes därför hakelverket, och de ännu ofärdiga verken fullbordades provisoriskt och palissaderades, men fästningens besättning räckte inte till för att besätta kontereskarp och utanverk, varför dessa helt utrymdes.